Nu börjar jag sakna er!

Ja, nu kan ni väll komma hem! Nu är det inte lika roligt längre. Hallå? Jag får bara ett eko till svar. Vart är mina vardagliga samtal med mamma? Spontana middagsbjudningar/ fika/ prommenader eller fönstershoppingen! Vart är min systers oändliga tjat om hennes nya ideer om allt mellan himmel och jord. Vart är brorsans nya hyss och vart är gosungarnas hopp och skratt. Deras frågor om allt och ingenting. Deras tindrande ögon som ser på mig och säger " Moster, du KAN väll stanna lite till!?

Ensamheten så här, plågar mig faktiskt inte. Jag är rätt nöjd som det är. Visst blir det jobbigt ibland, när ungen hänger efter mig som en svans och jag inte får göra annat än att hålla henne i famnen. Jag får pannik om hon inte kan somna, MEN å andra sidan, så får jag ju ta det ändå. Vilken dag det än är. Och det är inte ofta hon inte kan sova. Hon har vaknat en gång under tiden jag vart här och då fick hon ligga resten av natten med mig. Hon höll på i ca två timmar, och ja jag var rätt död dagen efter och det hade  vart riktigt skönt med sovmorgon då. Och sovmorgon kan man inte ta sig när man är ensam.

Ikväll är det troligt lite jobbigt, Flis var jätte trött men verkar inte kunna somna ?? Om någon skulle fråga mig vad det jobbigaste med att ha barn är, så skulle jag, utan tvekan svara sömnen och den tiden det tar att få dem att somna om, eller somna sånna kvällar då de helt enkelt inte KAN somna. Flis är ju rätt duktig. Hon somnar själv jättebra de allra flesta gångerna. Så när hon inte gör det blir man lite ställd och vet inte riktigt vad man ska göra.
Men men... barn är barn och vi, så kallade föräldrar ska finnas där och hjälpa dem på sin väg mot vuxenlivet. Det är lite galet. Än i dag kan jag tänka " att jag faktiskt är mamma" någon kallar mig " mamma" och  någon älskar mig, högt över allt annat och mer än något. Det är mer än ömsisidigt (om man kan säga så) och det bästa jag någonsin gjort är att skaffa barn. Livet blir så mycket mer betydelsefullt och värt att leva. Nåja, nu ska vi inte vara för bittra. Jag hade ett bra liv även innan Flis kom. Ett helt anant liv, som jag knappt minns... hehe. Jo då jag minns att hela min värld kretsade runt kompisar och killar. Ja okej, det var livet innan sambon. När jag sedan träffade sambon umgick vi en hel del med hans kompisar, oich ja lite med mina också. Vi bodde i en trång liten etta tillsammans och det gick gallant! Vi hade det så mysigt! Sista månaden minns jag att det började klia i fingrarna på mig och jag ville flytta till större,. Och så blev det ju. Så nio månader bodde vi på 28 kvm och det var inte sällan vi hade kompisar som sov över :) Hehe... tonnårstiden är över!


Nu lever vi det vuxna familjelivet och jag umgpås som sagt mest med min mamma. Mamma har blivit en sann god vän! Sen blir det en hel del med Tant Moa, som numer också är m n kollega :) Jag umgås också självklart med min kära bästis, sen barnsbenen. Sabina, min psykolog, min vän och min själsfrände :) I svåra tider i livet behöver man verkligen vänner, vänner och familj som bara står där och tar emot en när man faller. Tänk om man inte hade någon ? Ingen att luta sig emot, lätta sitt hjärta för. Tänk om man inte hade någon som förstod ? Eller det där med förståelse är inte alltid det viktigaste huvudsaken är att man känner att personen i fråga- försöker förstå och inte dömma i förväg.


Jag verkar ha tur idag också! Det är tyst och ungen verkar ha somnat- idag igen. Varför gripas av pannik :) ?


Nåja- jag saknar er i alla fall min kära familj. Jag hoppas ni har det bra där borta och att ni kommer hem VÄLBEHÅLLNA! Jag vågar inte ens nämna vad som skulle kunna hända. Tanken har dock slagit mig. TÄNK om något skulle hända och nästan HELA MIN FAMILJ.... inte skulle finnas mer.  Nej HUA nu nämnde jag ju det i alla fall.Det är helt enkelt något som inte får hända!!  För det första, kan inte jag sälja kattungar och jag har ingen aning om hur mycket vaccinerade de är, eller hur man ens gör när man säljer raskatter. Jag kan inte de " fina kattspråket" som min syster kan :) Jag vet dock, att alla katterna är döpta efter pokkemon, hehe Gulligt va!

I morgon är det första dagen på invändningen, men det är bara en kort stund. 20 minuters samtal. Sen tis ons och tors blri det heldagar för mig och Flis på dagis :) i morgon ska jag även iväg på apt ( arbetsplatsträff ) med jobbet i två timmar och sedan ska jag och flis fika med en kompis till mig och hennes två åriga dotter

På fredag är det PARTY för mig. Mhm- första gången på ca 2 år kanske :) Ut och käka och dricka drinkar med jobbet... mmmmm :).  Och jo då jag har beställt SOVMORGON  på lördag morgon- självklart! Annars hade jag inte gått ut :)


Kommentarer
Postat av: B2

Hoppas du får kul på fredag! Det förtjänar en slitande morsa som du!



Synd att vi inte kunde ses idag, vi får ta det snart. Jag o Poh börjar ju sakna er. :)

2009-08-16 @ 22:16:34
URL: http://lastwaltz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0