mammaochflis

Japp idag är det fredagen den 13. IGEN!!! Nästa gång det är fredagen den 13 är på min och sambons 5 års dag !
 Vad säger det ? Otursår ? Ja, hittils verkar våran realtion ha ett otursår! Vi får väll se vad som väntas!

Felicia har kommit in i någon ritkig slags " mammagris fas". Det kan ju ha att göra med att det bara var hon och jag i tio dagar. Utan att hon behövde dela mig med någon annan. Hon har i alla fall börjat vakna varje natt, redan vid kl ett. Och inte för att hon är hungrig utan för att hon vill vara mig nära. Det går itne längre att lägga ner henne i hennes säng och gå ut därifrån som jag förut brukade göra. Jag brukade gå in på toaletten en stund och vänta på att hon skulle somna. Men det funkar inte längre. Hon ställer sig upp i sängenm gråter nått så förtvivlat och vill bara att jag ska komma och vara tillsammans med henne. I min säng somnar hon om, efter en lång eller om jag har tur, en kortare stund. Sådär på natten vill jag inte ha henne i sängen, för jag sover inge bra då. Så jag lägger tillbaks henne i sin egen säng när hon somnat. Oftast så vaknar hon första gången och jag får göra om samma procedur igen.  Och inte nog med det här, hon vaknar även vid halv sex- sex på morgonen och får då lite välling och somnar sedan om med mig i sängen. Jag vill då sova lite längre och orkar inte fiffla med henne. Hon får helt enkelt ligga kvar tills hon somnar och sedan vaknar hon vid sju- halvåtta.

Sambon- kom ju hem i förrgår. sent då Flis redan sov I gårkväll tyckte vi båda att han skulle lägga henne eftersom de var så himla länge sen och att Flis borde lära sig att nu är pappa hemma och också han ska lägga mig osv. Ja, sambon gjorde som vanligt och det gick bra en stund. Jag satte mig vid datorn och började sedan höra hur hon började bråka, blev ledsen och sedan tyst en stund, sedan ledsen igen och så höll det på ett tag. Jag fick strålsätta mig: "Jag får inte gå in nu och ta över" fick jag säga till mig själv och jag klarade av det!
Men efter en liten stund hörde jag hur sovrummsdörren öppandes och sambons röst som säger : " Det går inte, hon vägrar ta vällingen".
- "Ska jag ta henne"- frågade jag. Och svaret blev: "Ja". Så jag gjorde det. Gick in och gav henne sin välling, och hon började direkt smeka mig i ansiktet, dra mig lite i håret och jag hör hur hon suckar av lättnad precis som om: " Morsan vad höll du på med, var du tvungen att lämna mig"?  Ja jag går ut, och ungen somnar precis som vanligt nu för tiden.
Vi ska dock självklart försöka igen ikväll. Hur skulle det se ut om bara jag la henne för natten? Nej tack, det är inte bra varken för mig, eller för Flis. Hon får såklart föredra mig framför alla andra. Jag gjorde det själv som liten- länge med min egen mamma. Men hon måste också kunna känna sig trygg med andra och specielt sin pappa. Självklart är alltid vanor svåra att bryta- specielt för småbarn som inte annat förstår. Och det blir ju lätt en vana när jag lägger Flis varje kväll i 10 dagar.

Idag är sambon borta med en kompis för att planera skåneresan! Japp, han ska resa igen. Men denna gången bara i endast 2- 3 dagar. Han håller på med sin D- uppsats och ska kolla lite betesmarker där nere. Själv har jag ingenting för mig. Flis sover just nu sin förmiddagsvila. Vi ska väll dra ett varv med damsugaren, eftersom "farbror Fredrik" kommer och förgyller kvällen tillsammans med oss :) Det ska bli kul!
Jag ska sticka iväg och träna på friskis en timme ikväll. Å det är något jag verkligen har saknat när sambon vart borta. Dessutom är det riktigt, bra och VÄLDIGT viktigt att sambon och Flis får vara ensamma utan mig och bara vara dem två. Sen är det bra för mig, att ibland, få göra något för MIN skull och som får mig att få lite energi av-för att sen komma tillbaka och vara en ännu bättre mamma med lite mer tålamod och kärlek att ge :)

Det var allt för nu. Over and out!