Sabina :)

 

 

 

Det finns en, En enda, riktig vän. En vän att lita på i alla lägen. När andra försvinner, när livet är tungt och trist och när jag inte ser någon utväg.

När jag är ledsen och inte vet vad jag ska säga och när jag inte säger något alls. När jag babblar i oändlighet och bara behöver spy galla över någon. När jag verkligen behöver någon som sorterar ut mina tankar. Och när jag bara behöver brista ut i ren, ren sårbarhet. Då bara finns hon där. Lyssnar, och torkar, står stadigt och låter mig få falla.  Jag får falla, men lyfts upp igen och vågar prova mina vingar igen. Hon säger kloka ord, och ibland säger hon ingenting.

Jag vet inte hur det kommer sig. Jag vet inte hur vi fann varandra och lät varandra ta så stor plats i våra liv. Vi har umgåtts mycket. Vi har öppnat oss och låtit varandra veta saker som ingen annan vet. Vi har spillt många, många tårar på varandras axlar och vi har skrattat så att vi haft träningsverk i magen.

I höst ska hon flytta, och jag vet inte hur jag ska kunna se det. Hur jag ska kunna stå där och krama om henne och veta om att hon inte längre är på 15 minuters bilresa härifrån.

Det är tryggt att veta helt enkelt och att veta att det alltid, alltid finns någon nära.

Hon har vart en stor del av mitt liv, länge. Men på senare tid, för att vara lite mer precis så ändå sen Felicias pappa flyttade härifrån. Hon har helt enkelt funnits här väldigt mycket.  Det är lite så, när saker och ting blir svåra att ta itur med så ser man vilka som finns tills hands när man själv inte riktigt inte vet, när man inte själv hittar ut.

Hon har bara låtit mig veta att det är okej. Att jag är okej. Och att jag, faktiskt kommer klara det galant! Och även om det kanske inte är galant så nog fan fixar jag det.

 

Det finns så mycket jag skulle kunna berätta så mycket minnen, så mycket händelser. Så mycket tid vi spenderat tillsammans.

 

 

Utan henne, hade jag verkligen inte kommit så här långt. Och utan henne hade jag fortfarande trott att allt måste bli precis som man tänkt sig!

 

Sabina, utan dig, vore jag bara en liten lort !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0