Sjuklingen
Ja, Flis är sjuk och inte är det lätt. Inte för någon. Hon har mestadels sovit med oss i vår säng, även fast vi oftast fått henne att i alla fall somma i sin säng för att sedan komma in till oss efter ca tre timmars sömn. I natt kände vi att det blev så trångt att sambon la sig på soffan och sov! Skönt med mer plats- men det känns ju inte så kul. Idag vid middagsvilan var Flis jätteledsen och och jag kände att jag inte kunde låta henne ligga där, ensam i sitt rum och vara tokledsen så jag bar in henne till vår säng, utan att hon ens somnat alltså. Det resulterade i att jag fick ligga där hela tiden från och till i ca 3 timmar ! Ja trött var hom verkligen! Jag somnade till en stund men gick sedan upp--- ungen sover på et tag till. Men vaknar efter att min mobil ringt och jag pratat så tyst jag kan inne i köket. Ungen vaknar och är toklesdsen igen. Jag inser att alvedonen gått ur och prepparerar tösen med diverse hjälpmedel. Sedan somnar hon igen på min mage och jag kan efter en stund lägga henne bredvid mig, men varje gång jag försöker gå därifrån så sträcker hon ut handen som om hon letar efter att känna efter mig. Lilla snorpan!
Till kvälllen somnade hon efter 40 minuter ! TUR att sambon var hemma och stöttade mig i att ungen faktiskt, troligtvis kommer att somna. Jag var dock TVÄRSÄKER på att hon INTE skulle kunna det. Det känndes som om allt vi lärt henne gått till spillo- somna själv- dricka välling och göra som mamma och pappa säger ( i alla fall då och då). Men när ungen är sjuk och ynklig så blir det lätt att vi säger till varandra " Låt henne görs om hon vill, bråka inte med henne nu osv, osv"
Det här med vällingne känns dock väldigt oroväckande för min del i alla fall. Med tanke på att Flis från början ÄR en matvägrare så har vällingen kännts så PRAKISKT. Näring, ett mål mat, mysigt och rutinmässigt vid morgon och kväll. Och framför allt:hon har älskat den. Total älskat den. Rubbet har druckits upp och det har liksom vart som ett sömnmedel för henne.
Men nu, vill hon knabbt ha. Hon har spytt två gånger av den. pga av sjukdomen nu troligtvis. Ikväll fick jag i alla fall i henne ett par munnar, men inte mycket alls! Jag är så rädd för att hon ska totaldissa vällingen nu och tro att den gör henne illamående. Vad ska vi då ge ungen innan läggdags ? Gröt? Glöm det, DET totalvägrar hon.
Nåja- ni kanske kan läsa er till en mammas inre HÖNS KÄNSLOR som troligtvis överdriver till 1000. Men vaddå- vad har jag annars en blogg till om inte att SPY ut alla dessa ororsmoment!
Sambon tror att hon inte alls kommer dissa vällingen och tycker att jag ska tagga ner. Det finns fler vällingsorter att välja på i så fall! Så rätt så- tur att någon har hemme har IS Í MAGEN och kan tänka lite KLART i sånna här tillfällen för se här. Ungen sover och vi har vår efterlängtade vuxentid framför tv:n. ( Ja okej, jag sitter här en stund för att avsluta detta blogginlägg
Åh neeeejjj.. Ljud hörs från Flisens rum.... Bye bye... Vuxentiden ! :( :)
Tänkte lägga in bilder- med dessa får vänta! Så ironiskt!
Till kvälllen somnade hon efter 40 minuter ! TUR att sambon var hemma och stöttade mig i att ungen faktiskt, troligtvis kommer att somna. Jag var dock TVÄRSÄKER på att hon INTE skulle kunna det. Det känndes som om allt vi lärt henne gått till spillo- somna själv- dricka välling och göra som mamma och pappa säger ( i alla fall då och då). Men när ungen är sjuk och ynklig så blir det lätt att vi säger till varandra " Låt henne görs om hon vill, bråka inte med henne nu osv, osv"
Det här med vällingne känns dock väldigt oroväckande för min del i alla fall. Med tanke på att Flis från början ÄR en matvägrare så har vällingen kännts så PRAKISKT. Näring, ett mål mat, mysigt och rutinmässigt vid morgon och kväll. Och framför allt:hon har älskat den. Total älskat den. Rubbet har druckits upp och det har liksom vart som ett sömnmedel för henne.
Men nu, vill hon knabbt ha. Hon har spytt två gånger av den. pga av sjukdomen nu troligtvis. Ikväll fick jag i alla fall i henne ett par munnar, men inte mycket alls! Jag är så rädd för att hon ska totaldissa vällingen nu och tro att den gör henne illamående. Vad ska vi då ge ungen innan läggdags ? Gröt? Glöm det, DET totalvägrar hon.
Nåja- ni kanske kan läsa er till en mammas inre HÖNS KÄNSLOR som troligtvis överdriver till 1000. Men vaddå- vad har jag annars en blogg till om inte att SPY ut alla dessa ororsmoment!
Sambon tror att hon inte alls kommer dissa vällingen och tycker att jag ska tagga ner. Det finns fler vällingsorter att välja på i så fall! Så rätt så- tur att någon har hemme har IS Í MAGEN och kan tänka lite KLART i sånna här tillfällen för se här. Ungen sover och vi har vår efterlängtade vuxentid framför tv:n. ( Ja okej, jag sitter här en stund för att avsluta detta blogginlägg
Åh neeeejjj.. Ljud hörs från Flisens rum.... Bye bye... Vuxentiden ! :( :)
Tänkte lägga in bilder- med dessa får vänta! Så ironiskt!
Kommentarer
Trackback
