mammaochflis

Helgen har gått jättefort! Det är riktigt konstigt hur mycket man hinner på två dygn när man inte har barn omkring sig!

Jag har hunnit:

Kört Flis till sin pappa

Handlat på Ica Maxi ( var bla på Bokrean) Och vilken lyx där. Gå och handla UTAN att springa efter en tös som vill åt helt fel håll!

Ätit på pizzeria

Suttit hemma hos vänner till sena natten

Skrattat så att jag nästan gråtit

Pratat på TOK för mycket

Vart på IKEA

Vart på Toys a rus

Pratat flertalet gånger på telefon och smsat fler gånger därtill!

Fikat hos Syrran, lekt pch pussats och kramats med syskonsöner!

Ätit middag och sett på melodifestivalen med en tjejkompis hemma hos mig.

Suttit uppe halva natten och surfat.

Saknat min skrutta så att jag nästan dog.

Sovit en halv dag

Städat till HÖG musik !

Gått ner i källaren, ( helt själv) Ni som känner mig vet om min fega sida !

Handlat

Hunnit duscha tre gånger !!

Kunnat gå på toan och stängt dörren efter mig!

Läst två kapitel ur en av böckerna jag köpte på rean

Tvättat

Kört och hämtat skruttan som somnade i bilen med detsamma!

Och NU, nu är jag HEL igen. Nu känns allt bra på riktigt.

Även om, även jag. ( Ja, jag erkänner) måste göra annat ibland för att ladda upp batterierna lite grann.

Bara kunna vara jag, utan att behöva sätta någon annan i första rummet.

För att sen kunna kliva tillbaks och göra det jag tycker om allra mest.

Göra det som jag tycker jag gör allra bäst.

Att vara Mamma!

Ja då var det dags igen! Flis är sjuk. Men inte så farligt. Hon är lite kikig, har lite feber och hostar och snorar. Igår hämtade mormor henne på Dagis och när jag sedan kom hem tog jag tempen och gav Flisen alvedon, eftersom att hon hade lite feber och var lite vek. Vid middagen blev hon jättekinkig och ville bara sitta i knäet på mig. Det fick hon och eftr bara ett par minuter så SOV hon. Flis är verkligen inte en sådan som somnar i famnen på en  så där hux flux. Och gör hon det så är det något som inte står rätt till. Jag la över henne i sin säng och sedan åkte jag över med S till mitt jobb för att hämta bilen.

Juste, bilen som inte startade när jag skulle åka hem från jobbet. TUR att mormor hade hämtat Felicia på Dagis, annars hade jag fått panik! Så i går fick jag helt enkelt lämna bilen på jobbet och vandra mot bussen.

Jag är rätt trött idag. Besök om kvällarna och avbruten sömn om nätterna gör en minst sagt lite mör i kroppen.

Det är Pappahelg för Felicia i helgen. Som vanligt känns det lie hårt, men det känns också lite, lite skönt. Jag måste få sova ut igen känner jag. Måste få göra ingenting, om så bara för en liten liten stund. Och Flisen, måste få träffa sin pappa!

På fredag kväll ska jag på äta Pizza och se på film med kompisar och på lördagen ska jag med familjen till IKEA. Söndagsmorgonen ska spenderas i DJUP SÖMN och sedan blir det storhandling innan Flisen kommer hem igen på söndag. Mer än så hinner jag inte förrän jag redan långt innan det hunnit längta ihjäl mig efter min skatt!

I morgon får jag lön- och jag ska försöka hinna åka iväg för att hämta ut mina nya glasögon ;)

Får se vad som hinns med !  

Jag stack till jobbet i morse med andan i halsen. Flis kändes inte 100%. Hon hostade i natt och var lite gnällig på morgonen. Men det är ju måndag tänkte jag, de får ringa från dagis om det är något. Jag lämnar henne och hör ingenting från dagis på hela dagen. Är med om min första ”konfrontation” på jobbet, men det löser sig till det bästa ! Mormor bjuder oss på middag, SKÖNT tänker jag och åker med bilen direkt till dagis. Träffar Matthias och Ronja och vi pratar en stund. Jag sätter Flis i bilen och börjar åka. Tillslut märker jag att jag inte kommer upp för en backe. Jag försöker, och åter försöker. Men det går inte. Tillslut får jag halvt pannik! Vem i helvete ska hjälpa mig nu!? Min första tanke går till Matthias, jag ringer honom säger att han ska komma. Innan han kommer hinner två män stanna till och fråga vad som är fel. Och jag berättar. Männen tror att jag kommer upp bara jag backar hela vägen ner igen och sedan tar sats och gasar på upp för backen. Precis då kommer Matthias, han stoppar in pulkan i bakluckan och Ronja sätter han i mittbältet i baksätet. Själv sätter han sig bredvid och vi börjar åka. Och jo då, jag kom upp! Hehe… börjar känna mig obekväm. Matthias kom till undersättning- helt i onödan. För att jag fick lite panik! Avblåser middagen hemma hos mamma och bjuder upp Matthias och Ronja på middag hos mig och Flis. Jag lagar till lite buffé mat i form av korv med bröd, makaroner och köttbullar. Vi äter och har trevligt allihop. Barnen gråter om vartannat och leker och stojar där emellan.

Stackars Vici- Mamman till Ronja/ Matthias Fru- satt fast i kollektiv trafiken!  Tillslut närmar sig klockan 20:00 och Matthias och Ronja går hem till sig. Flis och jag myser en stund, sedan går jag och lägger henne och hon somnar med detsamma. Jag ägnar en timme framför tv:n och ser på ” familjen annorlunda”. Nu ska jag snart in i duschen hade jag tänkt.

Stressig dag-  men jag kan inte nog Tacka Matthias för hjälpen idag ! Jag måste nog bli lite tuffare och tro att jag faktiskt kan lösa saker och ting själv! Å andra sidan är det ritkgit bra med en ” stand in man” då och då!

Ni som inte förstår vad jag menar kan lugnt luta er tillbaks. Matthias har redan världens bästa fru!

Och jag har verkligen inte något förstörar arbete i tankarna.  Matthias och Vici är mina kompisar, båda två. Även om jag umgås mycket mer med Vici.

Men jag vet att folk höjer på ögonbrynen. Bara för att man är kvinna som syns efter jobb och Dagis ibland.

Obland undrar jag om folk har annat än sex i huvet.  

Visst är människor sexuella varelser. MEN för det vill inte alla sätta på varandra bara för sakens skull!

Det är väll dags att blogga lite nu antar jag!

Fört måste jag säga GRATTIS MOSTER NETTAN I EFTERSKOTT!!

Jag ringde på din födelsedag, men det var ingen hemma!

Livet rullar på i en hiskelig fart. Ja, det går riktigt fort! Det är redan fredag, igen! Det VAR ju nyss fredag. Jag jobbar och står i. Felicia går på dagis. Det fixas och trixas med hämtningar så att hon ska få gå hem tidigt någon dag i veckan. Jag gör vad jag kan, och det går rätt bra.

Ikväll kom Flis och mina kompisar hit. Vici och hennes dotter Ronja. Tjejerna lekte järnet och vi mammor pratade om ditten och datten.

Tjejer slutar nog aldrig tänka på samma saker. När vi var yngre, pratade vi om killar, fantiserade om framtida pojkvänner och hur många barn vi skulle få. När vi var väldigt små lekte vi med dockor, som vi drog i vagn och böt blöja på.

Idag, har vi (i alla fall ett par av mina vänner) riktiga små människor att ta hand om och nu snackar vi inte längre om killar, ,men vi snackar nu mer om män.

När jag säger det så låter det konstigt. Någon stans på vägen måste jag tänka till, jag håller på att bli gammal!

Skämt och sido!

Det känns som om jag håller på att bli människa igen! Vilket känns bra. Om än är det faktiskt, lite skrämmande!  

Idag har det vart en lång dag för både mig och Flis. Flis vaknade i natt vid tre tiden och kom in till mig, somnade om rätt fort och sov sedan till kl 07:00 och då ville hon ha välling  MED DET SAMMA!  Sedan bar vi av till förskolan i Pulkan och sedan åkte jag vidare till jobbet. Flisen blev jätteledsen när jag gick ifrån henne av någon anledning. Kändes inte bra i hjärtat när jag lämnade henne.. Nåja, väl på jobbet så ringde jag till hennes avdelning och hörde mig för om det gått över fort, och det hade det, såklart.

Jag hade APT idag och slutade inte förrän kl 19: 00. Underbara Mormor hämtade Flisen kl 15:00. När jag själv kom hem fanns det färdiglagad mat till mig och även mat som jag kan frysa in och ta fram stressiga dagar framöver ! Dessutom hade hon vikt ihop tvätten som hängde på klädstrecket. Vilken stålmormor vi har va ! ! <3

Flisen blev TOKGLAD när jag kom hem idag. Hon hade ätit jättemycket och lekt och haft roligt. Nästan direkt efter att barnvakterna gått så gjorde jag inordning flis för natten. Hon var sååå trött och somnade med detsamma kl 19:50.

Jag ska faktiskt gå å sova nu jag med. Det har som sagt vart en lång dag. Jag hade tänkt skriva ett roliga inlägg, men dagar som dessa varken orkar, eller hinner jag det. Så det får bli en annan gång.

Tack SNÄLLA, snälla mamma/ mormor för hjälpen idag. DET underlättar så mycket !

Jag saknar dig älskling. Jag saknar dig så att det gör ont. När jag har fått sova ut och känner mig utvilad och egentligen full med energi så ska jag sitta här och- göra vaddå? Slappa ? Ta det lugnt? Visst, det var skönt med sovmorgon. Men nu vill jag ingenting annat än att ha min klätterapa och energiknippa här. Min tös som får mig att le för jämnan.

Men nu ska jag ta mig i kragen och städa lite, fixa och dona. Jag får tänka att Flis har det roligt hos sin Pappa och jag unnar henne verkligen tid med honom. Tid utan sin mamma behöver alla !

Ikväll ska jag i alla fall ut.  Ja inte ut och supa mig redlösfull på krogen- Det är ju inte riktigt jag det. Jag ska ut och äta mat, och gå på bio tillsammans med mina ”adoptivföräldrar” Victoria och Matthias Nestor och deras vänner !

Det ska bli riktigt riktigt skönt att få komma bort och tänka på annat ;)

Blir sent ikväll- men sen sovmorgon i morrn igen :D Och sen, sen är jag HEL igen! När vi ses igen, då sätts allt på plats.

Mamma hjärtat är och förblir alltid, de allra största och det rymmer hur mycket kärlek som helst.

Eller vad säger ni alla andra världens mammor ?

Ja nu är jag barnfri, och billös. Det är Pappahelg igen för Felicia. Även om det går bättre och bättre för varje gång hon åker så hugger till alltid till lite grann. Det är som om någonting inom mig låser sig. Jag håller andan, ler och försöker till mitt yttersta att känna mig lugn. Idag gick det riktigt. Mina ögon behövde inte ens blinka i 180 för att inte släppa fram tårar. För det kom inga tårar. Jag var tvungen att tänka till, jag behöver det här. Jag behöver få vara lite ledig. Göra annat än allt det vardagliga som jag annars sysslar med. Jag behöver städa och handla utan en drygt ett och halvt åring springandes runt benen. Jag behöver få träffa andra människor, vuxna själar som inte tillhör familjen. Behöver se att världen inte går under för att jag kan ha roligt utan min dotter. Dessutom behöver Flis träffa sin pappa, och hon behöver få sakna mig lite. Vi kan behöva lite andrum. Även om det hugger till, även om jag till viss del önskar ha henne här hos mig. Även om det är svårt, så måste vi alla genomgå det. Thats it!

Vi hade lite ”familjemiddag” idag. Min bror, jag, Flis och hennes pappa åt tillsammans på Mcdonnalds. Jag bjöd hela gänget ! Snällt va J?

Flis var så glad och åt så fint och mycket. Det gör nästan ont att höra henne säga mamma och pappa i samma mening. Det gör nästan ont att se henne se på oss under samma minut. Det gör nästan ont att veta att vi inte fixade det. När jag ser på vår skrutta. Ser att hon ser nästan likadan ut som hennes far.

 Men så tänker jag på illa jag hade gjort henne om jag inte satt stopp. Om jag inte hade sett till att börja må bra. Jag är glad att jag inte låste fast oss i något som inte var bra, bara för Felicias skull.   

Ikväll ska jag iväg till kompis Vici, som bor granne med mig så det blir skönt att gå dit, och även hem sen ikväll. Ska snart ta mig ner till affären för att köpa oss något gott !

I morgon blir det BIO och Mat ute! Hopppas på en trevlig dag då med.

Skriver om det senare !

Framför allt ska det bli oooootroooliggggt skönt att få sova i morgon! Sova ut ordentligt!

Idag är jag helt borta. Jag är trött och mer virrig än vanligt. Jag har haft tur idag. Flis har vart väldigt resonerbar och snäll, fast hon var trött hon också. Klockan är inte ens åtta och jag tror att hon redan somnat. Det är bra, för jag är som sagt rätt slut.

En gång för länge sen så var jag och Felicias pappa på fest hos min bästa kompis som fyllde arton. Vi hade bara vart tillsammans i fem månader och jag kände fortfarande det där konstanta pirret i magen. I vilket fall så är det en av de få gånger som jag faktiskt blev lite full. Vi satt i en varm pool och drack cider. I poolen märkte man liksom inte av hur mycket man drack + att man blev ju törstig då och då. Kvällen var hel kul. Födelsedagsbarnet blev dock så full att hon tillslut knappt kunde stå. Då satte jag stopp. Trots att jag druckit en del själv. Men lite ansvar och uppsikt hade jag trots allt!  Vad är annars bästa vänner till för ?

I vilket fall.. vad jag skulle komma till var hur jag kände mig dagen därpå. Jag har aldrig någonsin känt så sen den gången och det var ändå nästan fem år sen nu.

Nästa morgon när jag och C ( felicias pappa) vaknade upp så frågade han hur jag kände mig och jag svarade: ” Jag känner mig som en skum banan, med en plastskena över pannan”

C höll på att skratta ihjäl sig minns jag. Först frågade han om jag fortfarande var full :0 .. Vilket han kan påstå att jag var än i dag. Men det var jag inte. Jag bara kände mig så.

Hjärnan kändes ihop skrynklad, kroppen svag och min panna värkte lite lätt. Precis som om jag hade en maskeradmask på mig. En sån där som bara går ovanför näsan, runt ögonen och upp på pannan. Jag antar att jag var lite bakis.

Men Precis så känner jag mig idag, fast jag inte druckit något alkoholhaltigt på länge.

Jag känner mig helt matt,, har ont i huvudet och benen känns som om de när som helst ska vika sig under mig.  

Nu har mer än halva arbetsveckan gått och hittills har det gått jättebra! Flis går på dagis och jag arbetar för fullt! Den här veckan har jag dock fått mycket hjälp ! I går hämtade mormor Flis på dagis och hade henne tills jag kom hem. Vi åt middag tillsammans och hade det jättetrevligt. När mormor och co gick fick flisen bada och sedan klubbade jag ner henne i sängen och hon somnade nästan med detsamma.

Idag när jag var på jobbet ringde mormor och ville bjuda in oss- mig och Flis på middag hos henne! Inte mig emot, ingen matlagning, ingen disk = mer tid för FLIS!!

Flis åt en massa mat och även lite choklad- allt och lite till gick ner i lilla flickemagen!

Just nu väntar jag på att en tvättmaskin ska bli klar. Jag ska hänga tvätten och se lite på tv. Sen ska jag klubba ner mig själv i sängen- är suuuupertrött.

Nu ska jag unna mig själv en kopp oboy. Sedan ska jag sitta här med pyjamas och filt framför tv:n en stund. Och bara vara !

Idag känner jag mig som en ragata. Elakast i världen! Det känns som om jag har gjort något så hemskt och tragist att det knappt går att beskriva. Jag har stampat, vridit om och tagit sönder. Det känns som om jag sätter eld på något som jag sen inte kan släcka. Jag kan inte plåstra om och göra det bra igen. För jag är boven, jag är jävulen i dramat!

Lilla jag, Sofie, som inte skulle göra en fluga fördärv. Just hon, precis jag.

I vilket fall som helst så började får dag bra. Flis vaknade 08:30 och kl 11:30 var vi på väg till Haninge centrum med Vici, Matte, och Lilla Ronis. Jag, och Flis, Ronis och Vici åt på mcdonnalds. Sedan började shoppingen ! Jag kom endast därifrån med en t shirt till Flis och alla hjärtans dag presenter till mina prinsar- mina systersöner- A och G.

Flis och Ronis hade jätteroligt. De tycker verkligen om varandra. Tillsut var flis trött och jag försökte få henne att somna i vagnen, men hon var för upptagen med att titta på vad Ronis gjorde. Efter en sväng inne på Br så åkte jag och Flis vidare för att hämta upp mormor. Jag hoppades att Flis skulle somna i bilen, men icke. När hon fick se mormor sken hon upp som en sol och kunde inte släppa henne med blicken. Vi åkte och tankade och Flis fick syn på glassarna. Hon fick en piggelin och ungen sken upp som en sol.

 Hela glassen åt hon upp också !! Nja, nästan i alla fall. Jag smakade lite !

Körde vidare hem till syrran med familj. Flis älskar att vara där. Hon älskar hunden Allan, och hon älskar sina kusiner! Vi firade för tidig alla hjärtans dag och mormor hade bakat semlor. Det blev såklart lite paketöppning!  Flis fick en jättefin mössa och ett par byxor utav sin Moster och av mormor fick hon en sommarklänning och en fin Hello Kitty nessesär.

Själv fick jag lite skönhetsprodukter i form av boddy lotion och showe cream av mormor- ja alltså min mamma!

Flis och jag åkte hem vid 16:30 och Flis somnade i bilen nästan med detsamma! Jäklar också! Men men, hem och mysa lite- laga mat och ha det trevligt. Sen lekte jag tyvärr lite ragata också, vilket resulterade i ett par fler samtal per telefon. Flis var rätt lugn och snäll!

 Halv nio gick jag och la Flis, men det tog lite tid för henne att somna.

I morrn blir det tufft för henne, en lång dag på dagis!

Idag vill jag rikta ett STORT TACK till kompis Fredrik, som verkligen gör skillnad! Inte mest för mig, men för någon annan!

Tack för att du finns till- Och tack för att du förstår

Och tack till Felicias farmor, efter vårt samtal idag !

Vågar jag skrika hej?

Det sägs ju att man inte ska skrika hej förrän man kommit över ån. Och jag har inte ens vågat ta satts ännu. Idag har Flis verkar någorlunda frisk. Allt gojs från ögonen är borta och hon verkar inte ha ont någon stans. Hon vill nu mer har sin välling igen och hon äter- ja rätt bra. Ungefär som vanligt alltså.

Dygnsrytmen däremot ska vi inte tala om. Nu när hon vart sjuk har allt vänds om. Här är det vaket fram till sena kvällen och sover gör hon fram till ca 9:30 på morgonen! Skönt för mig, med sovmorgon, men det blir inte en lätt match att vända detta rätt inte. Och för att inte låta allt för lyckosam kan jag ju avslöja att hon inte sover hela natten. Nej då, hon vaknar och kommer in till mig, krånglar gärna en stund- ibland uppåt en timme men sen somnar vi äntligen om. I Två nätter nu, har hon vaknat och vart brännhet över hela kroppen. Då får hon sin vattenflaska och ligger där och surpar, ända tills hon vill ha sin välling, sedan vattenflaskan igen och slutligen får jag nog. Tar vattenflaskan ifrån henne och hon lägger sig PÅ mig, och så ligger vi ett tag tills hon somnar, då kan jag lägga henne bredvid mig och sedan ska bara jag somna om också. Så ser det ut här hemma just nu !

Jag hoppas hoppas hoppas att Flis är frisk heeeela nästa vecka. OM det finns någon högre makt som ser ner på oss nu, så ber jag verkligen om lite hjälp på den fronten!

Idag är det fredag igen. Och jag måste säga att veckorna går fort. Jag har faktiskt redan vant mig med mina ensamma fredagskvällar! Detta, var något jag bävade för när jag separerade från Flisens far. ”Vad gör man, själv på kvällarna när barnet sover”. Vem ska jag prata med? Vem ska jag mysa upp i famnen på ? Och hur blir det att gå å lägga sig själv var eviga kväll?

Ja, när tösen sover viker jag ofta tvätt framför tv:n. Jag pratar med kompisar på msn.

Ibland har jag någon kompis här, vi ser en film eller spelar ett spel. Eller disskuterar allt mellan himmel och jord sådär som bara tjejer kan. Och det bästa av allt är att inte bli störda och att inte känna att man tar upp plats !

Singel livet har sina fördelar- men också sina nackdelar.

Jag får nöja mig med att låta Flis krypa upp i knäet på mig. Men det är inte så dåligt det vill jag lova. Idag har jag fått minst tip små blöta flickepussar och minst lika många kramar.

Och jag kan alltid sno till mig en kram av mina vänner, deras partners och på sin höjd i så fall mina kompisars mäns kompisar!

Flis somnar i sin säng, men när jag går och lägger mig om kvällen är det nästan så att jag längtar tills på natten när hon kommer intassande. Jag längtar tills hon sover sött bredvid mig och känner hennes kropp gentemot min. Men självklart blir jag jätteglad när hon lyckas sova en hel natt utan några uppvak!

I morgon ska vi testa på att gå ut lite. Flis älskar att gå ut och hon frågar flera gånger om dagen. Igår  tog jag ut henne en snabbis i vagnen. Vi gick till affären och köpte jos och frukt. Flickebarnet sken av ren lycka!

” Mamma JOS” sa hon. ” Vi har ingen jos, hjärtat”.

” Mamma, påpple” Vi har inget åpple gumman. Du kan få en banan. Vill du ha det?

” NEJ”

 ” Ska vi gå å handla jos och åpple då”

” Ut? Rol?

”Ja, om vi ska gå ut måste du ha overallen”. Ska vi gå ur och åka vagnen”?

  ”JAAAAA”

I morrn blir det en lite längre sväng. Frisk luft kan inte skada!

Cross your fingers and hope for us!

A bit down, and i bit up!

Det är mycket nu. Så mycket jag borde göra. Måste måste måste ta tag i allt. Flis är sjuk. Och jag är hemma från jobbet. Flis pappa har vart här och passat Flis två dagar förra veckan. Så nu är det min tur. När vi ses så börjar vi prata. Det händer att vi drar upp minnen från förr. Det händer att jag tänker på honom som den som jag borde vara med. Det händer att jag tänker att jag inte någonsin kommer kunna vara med någon annan. Men det är väll så, man bearbetar.

Har man levt fem år tillsammans så har man en hel del minnen, en hel del saker bakom sig. Saker man inte bara kan filtrera bort och jag antar att man inte ska det. Jag antar att det måste få ta den tid det tar.

Jag trivs som det är nu. Det är inte det. Jag tycker att det är otrolig skönt att slippa allt tjat, allt bråk, allt idioti vi höll på med. Och all irritation, all övertygelse och allt ” jag vill, ska vi, kan inte du, ska jag? ” Gå upp nu för helvete” !!

Att vara ensamstående är en väg på taggiga rosor. Det är underbart skönt! Det är faktiskt få gånger jag känt mig ensam. Men det är klart att jag känt mig ledsen, och vi ska inte tala om hur arg jag känt mig, och hur jag velat dumförklara mig flertalet gånger. Men ibland så, ibland så önskar jag att jag kunde spola tillbaka tiden. Få det att bli som vanligt igen. Men sekunden efter så ångrar jag mig, igen.

Visst älskade jag honom, mer än vad som ord kan beskriva. Men något gick rent käpprätt år helvete. Och nu, mår jag bra. Även fast saker och ting är svårare nu. Det är svårare att få allt praktiskt att gå ihop. Det är svårare att hinna med. Att få saker att bli gjorda.

Det är svårt att inte ha någon att luta sig emot. Men det är också skönt att inte ha någon som man borde luta sig emot, men inte riktigt kan!

Ja jag ska erkänna att jag är lite förvirrad. Jag och Flis pappa har pratat så mycket om så mycket saker att tankarna snurrar lite nu.

Huvudsaken är i vilket fall att jag mår bra. Så att jag kan vara en bra mamma och ta hand om Flisen. Och jag mår bra nu. Bättre än på länge. Även fast det hugger till ibland. Jag tänker på Flis. På alla de drömmar som jag och hennes pappa hade byggt upp tillsammans.

”Gör jag verkligen rätt nu, som bara står här och ser hur vår tänkta framtid seglar förbi” kan jag tänka. Och jag måste erkänna, att tanken skrämmer mig ibland.